Richard Swartz på SvD tycker idag att det albanska samhället är "gåtfullt". Han beskriver att han har en fragmentarisk kunskap om Kosova, mest genom att ha träffat ledarna. Han nämner Mehmet Bakalli (hans namn är Mahmut, men låt gå), Azem Vllasi, Ibrahim Rugova. Den förste var glader, den andre butter, den tredje kloker. Det är svårt att orientera sig i Kosova med de kunskaperna. En specialist i München har rekomenderat honom att avstå från att förstå utvecklingen och i stället studera "klanerna" i Kosova.
Suck, säger jag bara.
Men Swartz är ändå lite kloker själv. Han medger i artikeln att han inte känt "någon - solid - journalist" (bindestrecken hans egna) som kunnat albanska. Nu råkar jag tycka att han är en solid journalist själv, så jag antar att han räknar in sig själv i den skaran.
Ett välmenande tips till Swartz och hans kollegor, som möjligen motsäger specialisten från München. Vi brukar ju tycka att svenska språket är nyckeln till att förstå Sverige. Så, vad sägs om att droppa "klanerna" och gå en kurs i albanska?
Man kan i och för sig också avstå från att skriva när man är oinspirerad. Men som jag förstår kan det bli svårt då att försörja sig som journalist.
Om mig
- Shqiptar Oseku
- Stockholm, Sweden
- Det vore skönt om någon som känner mig beskrev mig. Varje självbiografi är skönbiografi och innehåller spår av lögn, säger man, samtidigt som jag är en principiell motståndare till eufemismer. Vill du ändå veta mer om vad jag tycker om saker och ting, så kan du även hitta på på Sourze. Här på Blogghemmet hittar du mest artiklar om Balkan, framförallt Kosova. Min avsikt är att vara hård men rättvis. Min förhoppning är att det blir mer svensk debatt i frågan. Vi är med i EU, men man behöver inte gapa för idéer från Bryssel som fisken gapar efter mat. Än kan vi tänka själva!