Marianne Ekdahl skriver i Trelleborgs Allehanda den 26/2 att självständigheten inte kommer att lösa problemen i Kosova. Hon besökte Kosova i fjol och fann att serberna var förföljda. De ser Kosova som sin helig mark, skriver Ekdahl. Hon bekymras att erkännandena av Kosova inte koordinerats, samt att de skapar ett prejudikat för andra länder såsom Spanien och Rumänien. Hon nämner också Kosovas ekomiska problem och tror att Kosova kommer att vara ett ännu större orosmoln för EU i framtiden.Jag kan förstå att man är orolig inför det nya, det är en naturlig reaktion som många känner. Men jag tror att den bygger delvis på fel antaganden. Serberna kom till Balkan på 600-talet och byggde sin första stat Raska i landområden norr om Kosova, från Nis till Kotorr i Kroatien; de tog över Kosova först på 1200-talet och styrde då endast i 250 år, innan hela Balkan införlivades i det Osmanska imperiet under drygt ett halvt millenium. Sålunda är det bara i serbnationalistiska myter som Kosova kan heta "Serbiens vagga": enligt samma logik borde också Sverige göra anspråk på Finland, och Turkiet på själva Serbien!

Dagens Kosova har förvisso fått i jugoslaviskt arvslott en hel del etniska splittringar. Efter kriget dödades 1500 serber i hämnd för de tidigare serbska krigsbrotten, som lett till 10 344 döda och saknade samt 20 000 våldtagna. Men i den nya Republiken Kosova försöker man överkomma sitt förflutna och formar nu landet som en parlamentarisk demokrati. En utkast till konstitution som är ute på remiss garanterar serberna överrepresentation i parlamentet, öronmärkta platser i regeringen, vetorätt i frågor som rör minoritetsskyddet, närmast total autonomi i egna kommuner, samt skattefrihet för den serbisk-ortodoxa kyrkan och diplomatisk okränkbarhet för dess personal. Minoritetsskyddet får en stark konstitutionell ställning, för att ändra det fordras 2/3 i parlamentet samt 2/3 av minoriteternas röster. Det är ett skydd som faktiskt vida övergår kraven den Europeiska ramkonventionen för minoritetsskydd, men som motiveras med Kosovas speciella historia och anses som enda vägen framåt mot fred och försoning.
Inte heller stämmer det att erkännandena inte koordinerats internationellt. Trots tidigare farhågor om ett splittrat EU så har endast tre länder sagt nej, medan en överväldigande majoritet har antingen erkänt eller ska erkänna Kosova; t.o.m. Grekland har avstått från ett nej och förklarat att man vill avvakta. USA samt flertalet länder i Amerika, Asien, Afrika och Oceanien är också ombord. Faktum är att de flesta EU-länderna inser att Kosova är ett särfall: inget annat EU-land har heller i sin moderna historia betett sig så som Serbien gjort i Kosova.
Slutligen har Ekdahl rätt i att Kosova sina samhällsproblem, däribland dålig ekonomi, arbetslöshet, korruption och organiserad brottslighet. Den stora frågan har hela tiden varit hur man bäst ska ta itu med dem. Ekonomiska experter från bl.a. Världsbanken har varit eniga om att landets olösta status varit det enskilt största orsaken till dåliga ekonomin, i vars kölvatten också andra problem dykt uppp. Det är också helt sant att självständigheten inte är ett trollspö som löser problemen över en natt, men det skapar de förutsättningar som krävs för att ta itu med dem.
Kosova är rikt på bly, zink, nickel, uran och guld, samt har Europas näststörsta fyndigheter av lignitkol. Dess största resurs är dock en ung, mångspråkig och företagsam befolkning, som förstår värdet i hårt arbete. Inte undra på att flera internationella bolag har redan aviserat ett intresse för att etablera sig i Kosova. EU har också lovat att bistå Kosova med 20 miljarder kronor under en flerårsperiod för att bygga upp ekonomin. USA har också lovat en första hjälp på 2.6 miljarder kronor.
Kosova investerar nu stort från egna medel för att bygga en fyrfilig motorväg till Albanien. Den kommer att ge landet en värdefull tillgång till de stora albanska hamnarna i Vlorë och Durrës. Särskilt Vlorë är viktig, eftersom den utgör naven i en omfattande oljepipeline som håller på att byggas av joint venturebolaget AMBO (Albania, Macedonia, Bulgaria Oil). Den är avsedd att förse EU och USA med kaspisk olja via Vlorë. Projektet är klassat av USA:s energidepartament som den i särklass viktigaste amerikanska investeringen i syd- och centraleuropa.
Den svenska ekonomisajten E24 skrev efter självständigheten att Kosovas självständighet kan bli en god affär också för Sverige. Svenska företag har en lång tradition av verksamhet på Balkan, där bl.a. Ericsson har en marknadsandel i området på runt 80 procent. Utöver billig arbetskraft och handelsavtal gör skattenivåer och andra förmåner att det kan vara "väldigt förmånligt" att etablera sig i området, skrev E24.
"Kosovo ett av världens mest handelsvänliga system med tullsatser mellan 0 och 10 procent. Man tillåter utländsk valuta för alla inhemska transaktioner, vilket har etablerat euron som valuta i landet", skrev E24.
Så nej, Marianne Ekdahl, Kosova behöver inte bli ett orosmoln i EU. Förutsatt att USA och EU skyddar Europas nyaste demokrati från nationalismen och revanschismen i det stora grannlandet i norr, så kan Republiken Kosova tvärtom bli en tillgång för oss alla.