"NATO och UNMIK står över lagen"

FN-styret UNMIK och de NATO-ledda fredsbevararna inom K-Forstyrkan i Kosova sätter sig över lagen i Kosova. Den nya EU-missionen EULEX, som är tänkt att efterträda UNMIK, måste därför leda med ett gott exempel och ta genast itu med den juridiska ansvarsfrågan.

Det är en bedömning som de ansedda människorättsorganisationerna Amnesty International, Human Rights Watch, samt den norska Helsingforskommittén, gör ett gemensamt uttalande i dag.

Mr-organisationerna poängterar att UNMIK har fått kritik av FN:s egna råd för mänskliga rättigheter, samt från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE och från Europarådet, för brott mot kosovarernas grundläggande mänskliga fri- och rättigheter.
Det finns heller ingen oberoende myndighet som kan granska K-Forstyrkans agerande i Kosova, det är de enskilda länderna som bidrar som bedömer vad som är lämpligt agerande och ansvarstagande.

"Om EU vill bidra till att bygga upp respekten för mänskliga rättigheter och en rättsstat i Kosovo, så måste man leda med ett gott exempel", säger Holi Kartner vid Human Rights Watch.
De internationella styr- och säkerhetsorganen i Kosova bör exempelvis tillåta "utomstående, seriösa och oberoende utredningar av påstådda brott mot mänskliga rättigheter", heter det i uttalandet.

De tre mr-grupperna kräver också att Kosovas egna ombudsman för mänskliga rättigheter får mandat att utreda även påstådda brott mot mänskliga rättigheter begångna av de internationella organen inklusive K-For.

"De internationella organen och EULEX bör vidta alla åtgärder för att möjliggöra ombudspersonen att utreda påståenden om brott [mot mänskliga rättigheter] begågna av de internationella organen. Man behöver också säkerställa mer transparens i de fall där internationella domare och åklagare är inblandade", heter det i uttalandet.

Uttalandet från de tre ansedda grupperna kommer efter en serie avslöjande artiklar i kosovarisk press som bl.a. uppdagat grova oegentligheter i rättegången mot en 26-årig svensk med albanska rötter.

Svensken Jeton Kiqina dömdes förra året mot sitt nekande till 16 års fängelse för ett mord, trots att åklagarens huvudvittne meddelat att han utsatts för hotelser och tortyr av internationella poliser för att underteckna en "bekännelse".